Genom Tove Kjellmarks skulptur – en fragmenterad kvinnokropp som balanserar på sina händer – konfronteras vi med en oväntad skönhet i formens sprickor. Verket blir en visuell metafor för upplösning och återuppbyggnad, en påminnelse om att de mest betydelsefulla förändringarna ofta sker just i skarvarna. Skulpturen kan också betraktas som ett landskap, en karta över inre och yttre världar. När jag ser den, hör jag ekot av Leonard Cohens textrad: “There’s a crack in everything, that’s how the light gets in.” En påminnelse om att ljuset – hoppet – kan sippra in genom livets bräckligaste partier.