Eva Kerek är född 1969 och uppvuxen i Stockholmsområdet och 2001 gick hon ut Master of Fine Arts, Institutionen för fri konst/måleri på Konstfack i Stockholm (femårig utbildning). Efter utbildningen på Konstfack har jag ställt ut på ett flertal ställen ute i landet, Stockholm. Senast kunde hennes verk ses på Market Art Fair 2026.

År 2008 tilldelades Eva ett konststipendium från byggföretaget Folkhems konststiftelse, Sven-Harrys konstmuseum och hon har erhållit en rad andra stipendier, bland annat från konstnärsnämnden.

 

 

I mitt konstnärskap arbetar jag med att måla det som finns runt omkring mig. Det är historier ur min närmiljö som intresserar mig. Men det finns också motiv från min inre värld som förekommer i mina bilder. Jag kommer ofta på saker när jag håller på att somna på kvällen, eller när jag gör någonting annat som att till exempel plocka ur diskmaskinen, eller andra situationer då tankarna flyger fritt. Mina motiv återkommer hela tiden. Det kan vara svampar, hallongrottor eller röda hus som man ser i ett skruvat perspektiv ovanifrån, men det kan även vara hunden Hasse som återkommer i olika naturscener eller i olika rum.

– Eva Kerek

 

Eva använder sig av olika typer av material och tekniker, eftersom hon anser att de berikar varandra.
Det kan vara måleri, teckning och grafik, men även collage och broderi.
Broderiet blir som att måla där garnet blir färgen. För Eva är måleriet en livsstil och någonting helt nödvändigt i mitt liv.

Jag har målat i hela mitt liv. Det är mitt liv.

– Eva Kerek

Eva Kerek är en konstnärinna med ett underbart naivistiskt uttryck och sprudlande färg.
Till Riche kommer Eva med sommarprakt och utställningen Rabarber.

En text om att måla, om färgerna
av Eva Kerek

När jag kommer in i ateljén och står framför mina färger så blir jag glad och jag dras in i dom och mina målningar, det triggar igång något.

När det är dax att starta upp och börja använda dom så blir jag helt uppslukat av alla färger och nyanser. Varje dag när jag promenerar till ateljén vill man utmana sig själv med nya kompositioner i färg val och nyanser, man måste försöka bryta gamla mönster. Det ska bli som en utmaning, uppgift för sig själv man har. Man skapar uppgifter man måste bli klar med under dagen.

Det bästa är när man tappar tid och rum och man kan drömma sig bort. När man står framför en målning, när det blir ett flow, man lägger på först tunn färg och sen lägger man på lite tjockare färg så det blir en spänning i färgerna mot varandra.

Man märker att det händer något när man varierar sin storlek på penslarna. När olika färger går ihop med varandra då kommer det en ny färg fram. Jag tvättar aldrig mina penslar så ofta för det kommer fram en ny färg när man tar en ny färg med en otvättat pensel. Det uppstår något nytt. Det är också viktigt att man använder penseln som en penna så det blir en teckning i målningen så vissa partier i målningen blir tydligare i färgen.

När det dax att somna in så kan man plötsligt komma på en lösning med en färg på en målning eller vad jag ska måla, det händer också när jag ligger i soffan och tittar på TV.