My Maanmies
Dissimulation
Varmt välkomna på Vernissage på Riche Fenix
tisdag den 16e december kl 17:00 – 19:00 i närvaro av konstnär.
Under vernissage bjuder Riche Fenix på förfriskning (först till kvarn) och Lotta Lättström spelar techno och house som har något magiskt i sig – precis som Fenix och My och hennes Konst.
Stötta gärna Riche Fenix´s konstsatsning genom att boka bord eller avnjuta en måltid i anslutning till vernissage.
My Maanmies konst visas på väggarna och i källaren på Fenix.
Dissimulation
Riche Fenix
16.12.2025 – 31.01.2026
(text in eng. below)
Dissimulation
My Maanmies (f. 1989, Umeå) arbetar genom en meditativ och intuitiv process där materialet är både ursprung och följeslagare. I gränslandet mellan måleri och skulptur låter hon materialen följa sin egen vilja. Därigenom närmar hon sig existensen och dess återkommande cykler, både de inre och de kosmiska. Genom personliga erfarenheter söker hon en stilla resonans, där svärtan är en närvaro: ett rum för andning, tystnad och igenkänning.
Nu visar Maanmies verk ur den pågående serien Dissimulation, påbörjad i Paris 2020 men ständigt i rörelse. Seriens titel anspelar på det dolda, det förtäckta, men bär på en öppning: lager som både skyddar och avslöjar, strukturer som rymmer spår av det förgångna i relation till det som ännu inte existerar. Här framträder ett inre landskap där det personliga övergår i något kollektivt igenkännbart, som om våra innersta skikt bär en större rymd, likt rytmiska topografier som sträcker sig bortom ramverket och vidare ut i rummet.
Papier-maché, harts, olja, vax och pigment – genomgår egna cykler av upplösning och omformning. Varje gest upprepas i en kroppslig ritual. Genom denna långsamma process uppstår stillheten: inandad, inlagrad. I taktila ytor framträder sprickan som en arketypisk öppning, ett sår, passagen in i mellanrummet där minne och materia, fragment och flöde samexisterar.
Mellanrummet är en plats där den cykliska rörelsen mellan ljus och mörker, liv och död pulserar. Ett stilla ögonblick där materia, minne och själ berör varandra. Platsen där det existentiella möter det universella – där varje människa kan gå in med sin egen tystnad, sina egna skikt av minne.
Jag är moder jord
Jag är ursvärtan
Jag bär det universella minnet
In English
Dissimulation
My Maanmies (b. 1989, Umeå) works through a meditative and intuitive process, in which material is both origin and companion. On the boundary between painting and sculpture, she allows the materials to follow their own will. In this way, she engages with existence and its recurring cycles – both the intimate and the cosmic. Through personal experience, she seeks a quiet resonance, where darkness becomes presence: a space for breath, silence, and recognition.
In this exhibition, Maanmies presents works from the ongoing series Dissimulation, begun in Paris in 2020 and constantly evolving. The series’ title evokes the hidden and the veiled, yet holds an opening: layers that both protect and reveal, structures that preserve traces of the past while gesturing toward what has yet to exist. Here, an inner landscape emerges, where the personal becomes collectively recognizable, as if our innermost layers contain a vast expanse – like rhythmic topographies extending beyond the frame and outward into space.
Paper-mâché, resin, oil, wax, and pigment undergo their own cycles of dissolution and transformation. Each gesture is repeated as a bodily ritual. Through this slow, deliberate process, stillness emerges: inhaled, accumulated, and held. In tactile surfaces, cracks appear as archetypal openings – a wound, a passage into the in-between, where memory and matter, fragment and flow coexist.
The in-between is a space where the cyclical pulse of light and darkness, life and death, is felt. A quiet moment where matter, memory, and soul converge. A place where the existential meets the universal – where every visitor may enter with their own silence, their own layers of memory.
I am Mother Earth
I am primordial darkness
I carry the universal memory