Vårkvällens förväntan svävar lätt, När skymning dansade kring Riche Fenix sin krans. Olles livlighet, vild och obändig, Fredriks ro, där gamla ting är helig. I maj månads famn, de intar båset där, Två själar skilda, ändå bundna i sin sär. Olles rytm som åska, Fredriks nyfikna frid, I harmoni fann de sin gemenskap stärkt och skär. Genom vinylens viskningar och elektrons brus, Sina melodier, som floder, snabbt och rus. Varje ton ett skvallrande om deras själar sammanlänkade, I musikens famn, där olikheter bannlystes och försvann. Så låt skivorna snurra, våra historier berättas än, I denna symfoni av vänskap som aldrig får en gräns. För i vår mångfald, vi finner vår sång, Olle och Fredrik, förenade genom tidens gång Välkomna.

22-01