Björn Atldax

BJÖRN ATLDAX – TUPILAKER

Björn Atldax utställning på Riche består av 14 skulpturer, så kallade ”Tupilaker” . I grönländsk inuitisk tradition byggde shamaner tupilaker, hämnande monster, av djurdelar, ben, skinn, hår, senor, etc. Varelsen väcktes till liv genom ritualistiskt mässande och släpptes sedan ned under isen för att söka upp och döda en fiende.

Ihopsatta av likdelar från djur som Atldax hittat i naturen visualiserar (annat ord här tycker jag) dessa skulpturer mörka och humoristiska totemfigurer, lite som diaboliska husdjur eller små versioner av Frankensteins monster. På Riche visas dessa statyer i glasvitriner staplade på varandra som ett hedniskt likbål. Varje skulptur är identifieras med titel på en liten mässingsplatta som för tankarna till klassificeringssystem på ett naturhistoriskt muséum eller kuriosakabinett. Titlarna är namnen på konstnärens och Tupilakens tilltänkta offer – allt från gammal gymnasielärare till lokalpolitiker och mer historiska personer.

Ursprungligen sprunget ur ett intresse för litteratur och konst såsom H.P. Lovecraft, Clark Ashton-Smith och Hieronymus Bosch har Atldax länge arbetat med det bisarra, oortodoxa och motbjudande. Undersökanden av teman kring myter, religion och politik har lett till typsnitt gjorda av ben, t-shirts färgade med grisblod, jackor täckta med lufttorkad skinka och mycket mer.

/Ben Loveless, Stockholm, Augusti 2014.